|
Mina tre älsklingsflickor 1 |
|
| Författare: J-O P, | |
| Inlagd: 26 dec kl. 22:50 | |
| Läst: 33155 ggr |
| Mina tre älsklingsflickor 1 av J-O P. (Ageplay, Oskuld) Del 1 - Ida Det var fredag och sent på eftermiddagen. I den lilla framgångsrika datafirmans chefskontor satt jag, Patrik, bekvämt tillbakalutad i min gamla, väl insuttna, snurrstol och fantiserade. Min blick var som fastnaglad på en annons utriven ur Metro. Tidningen hade jag hittat på en bänk på Stockholms centralstation och för att fördriva tiden till tåget skulle gå hade jag plockat upp den och börjat bläddra. Min blick hade nästan direkt fastnat på en mäklarfirmas lockrop om att köpa sin egen drömö. Kanske var det ingen utopi. Jag hade hela mitt liv velat bo vid havet och kanske skulle jag kunna genomföra min önskedröm nu. Mötet jag hade varit på, i huvudstaden, kunde medföra att jag skulle få tillräckligt med pengar för att det skulle bli verklighet. Annonsen kanske var ett tecken från högre makter på att jag skulle anta erbjudandet jag fått. Det fanns ju förstås vissa hakar, så jag hade bett om tre veckors betänketid. Det var ett stort steg att ta och jag måste ha lite tid på mig att fundera och givetvis konferera med de andra berörda. En av dem, min sambos, snart 16-åriga, styvdotter Ida skulle säkert stormtrivas i skärgården. Trots att hon inte är min riktiga dotter älskar jag henne över allt annat på jorden. Idas mamma skulle däremot inte bli glad, fast det struntade jag egentligen i. Undermedvetet insåg vi nog båda två att vi inte passade för varandra för giftermål var aldrig aktuellt. Vi hade dock skrivit ett samboavtal och det kontraktet gäller än. - Är du klar snart eller... Jag återvände från mina dagdrömmar till verkligheten av att ett sött ansikte, inramat av en mörk kortklippt frisyr, stacks in genom dörrspringan. Det var vår prya eller praoa, jag kommer aldrig ihåg vad det kallas. Men hon heter i alla fall Angelica och är, tillsammans med ytterligare en tjej som är döpt till Frida, min styvdotters två bästa kompisar. De tre går alla i samma klass och är nästan oskiljaktiga. Det är inte bara tjejerna som var polare. Angelicas mamma Berit, och Idas mor, är arbetskompisar. Min sambo lystrar förresten till namnet Stina, i den mån hon någon gång lyssnar på andra överhuvudtaget. Hon blir mer och mer självupptagen och egofixerad för varje år som går. - Hej Angelica. Vad sa du? Jag hade tankarna på något annat. - Jag frågade om du var klar att åka. För du har väl inte glömt att du skulle skjutsa oss till träningen. - Självklart inte, ljög jag. - Jag ska bara släcka och låsa så åker vi. - Vi måste åka hem till mig och plocka upp Frida också. - OK. En kvart senare stannade vi utanför hyreshuset där Angelica och hennes mamma bor. Någon pappa har jag aldrig hört talas om. Angelica sprang iväg mot sin bostad för att hämta Frida, som av någon anledning är inneboende där. Jag är inte säker på varför hon bor där, någon har sagt att hon är föräldralös, någon att de är avlägsna släktingar, någon har påstått att hon är dotter till en av hennes tidigare pojkvänner. Jag har aldrig frågat. Det tog bara några minuter för den vältränade Angelica att återvända, men hon kom ensam. - Frida mår lite dåligt och vill inte träna. Hon ligger och vilar sig i form, sa Angelica när hon krånglade på sig bilbältet och märkte att jag såg lite undrande ut. - Inget allvarligt eller smittsamt hoppas jag. - Har du bacillskräck? Du behöver inte oroa dig, det smittar inte och orättvist nog är det bara flickor som drabbas. - Jag fattar. Vi for vidare under tystnad. Jag satt och tänkte på Fridas "sjukdom". Min kära sambo led ofta, av samma sak. Hennes perioder tenderade att bli värre med åren och längre. I stället för en "röd" vecka fick man i hennes fall tala om en "grön" vecka. Om man hade tur och inte råkade vara i onåd av någon diffus orsak kanske man fick komma till. Med andra ord vårt sexliv kunde vara bättre. Att hon nu fått dille på att plastikoperera sig underlättade ju inte heller saken. Det var obefintliga rynkor som skulle bort, nya förbättrade modeller av silikontuttar och fettsugning både här och där. Någon kuksugning stod absolut inte på dagordningen. Det kunde förstöra hennes senaste läppförstoring. Nu hade även ett annat orosmoment också fördunklat vår tillvaro. Firman där min sambo jobbade skulle läggas ner och flyttas till Öresundsregionen. Vissa av de anställda hade fått erbjudande om att följa med bland andra min Stina. Otroligt nog verkade hon jobba på bra mellan sjukskrivningarna eller också låg hon med sin chef. Återigen återvände jag från mina, lite bittra, funderingar till nuet av Angelica. - Kommer du och hejar på söndag, frågade hon - Det är kval till SM. - Jag vet inte, sa jag tvekande och startade bilen och körde iväg - Snälla, det är aldrig någon som hejar på oss. Morsan har aldrig tid, Stina hatar sport och Frida har ju ingen alls. - Ni verkar klara er bra ändå. Du och Ida brukar ju ofta komma etta i era klasser och Frida vinner ju jämt. - Men vi tycker alla tre att det är kul när du är med. Alla andras föräldrar är ju där och skriker. Fast du kanske inte gillar tjejbrottning? - Det är väl Okey. - Bara ok, förra gången du var och tittade sa en kompis att dina ögon stod på skaft när du såg alla unga småflickor kräla omkring i sina tajta trikåer. Fast du är väl rädd att ögonen ska ramla ur sina hålor. Sa Angelica fräckt. I sanningens namn hade det väl hänt någon gång att jag tänkt på hur det skulle vara med en privat rond på mattan. Främst hade det varit Frida som var min motpart. Hon var den mest välväxta tjejen i klubben. Det skulle faktiskt inte göra ont att stå på knä och ha henne i parterrställning under sig. - Skitsnack. Jag tror att du har valt en killsport för att få se halvnakna killar i brottarkläder. Brukar ni inte träna med killarna ibland? Jag slår vad om att du tar skamgrepp på dom och kollar hur välutrustade dom är. - Det är ingen idé, de har stora handdukar instoppade i brallorna. - Hur vet du det? - En kompis till oss kollade. - En kompis! Det är alltid en kompis. - Föresten kanske vi är lesbiska. Din Ida och jag kanske är flator. - Hon får vara precis vad hon vill. Hon är ändå min lilla flicka. Fast det skulle underlätta så slapp jag jaga bort hormonstinna ynglingar som är ute efter hennes dygd. - Det finns sådana tjejer också. - Jag vet, men på nått sätt känns det tryggare. - Du vill inte att någon ska tafsa på henne utan du vill vara favoritkillen i hennes liv, va? - Ja, så länge det går. - Du behöver inte vara orolig, hon är oskuld som jag. Och du är fortfarande den ende mannen i hennes liv. Du ligger bra till hos mig och Fridas också. Fnittrade hon. Vårt lilla meningsutbyte avbröts när vi var framme vid mitt hus. Vi var otroligt nog lite tidiga och jag skulle hinna slänga i mig en snabbfika. Angelica följde med mig in. När vi drog av oss skorna i hallen och min följeslagerska ställt sina små nätta fotbeklädnader bredvid mina grova kängor började hon omotiverat att fnissa. - Vad har det med dig idag tokstolla?, Undrade jag. - Jo, en kompis påstår att de som har stora fötter har stor... Vi brukade ofta smågnabbas och diskutera saker öppet och Angelica hade aldrig varit rädd för att säga vad hon tyckte och tänkte men det var första gången hon var så här fräck, nästan ekivok. Jag tänkte för ett kort ögonblick ställa en motfråga. Om de som hade små fötter, hade en trång mus. Men jag vågade inte. - Stor vadå?, Sa jag fast jag mycket väl fattade vad hon menade. - Stor... larva dig inte. Du vet... snopp, sa hon rodnande. - Jo, det stämmer. Den som har stora fötter har…, Jag drog på det, - stora skor. - Idiot, fnissade Angelica. Den gemytliga stämningen bröts av betydligt mer allvarligt menade, grövre, svordomar från köket. Det var Ida och hennes mamma som rök ihop. Det gjorde de ofta nuförtiden. Det var Stina som skrek högst och det var inga snälla saker hon vräkte ur sig. Ida kom storgråtande utspringandes ur köket, troligen skulle hon upp till sitt rum, men tvärvände när hon fick syn på mig och kastade sig i min famn. - Vad är det nu gumman, undrade jag och kramade henne. - Hon är ju inte klok, jag hatar henne. Hörde du vad hon sa? - Jag hörde mest svärord. - Hon sa att jag blev till bara för att kondomen sprack, att jag är ett stort misstag. Och så kallade hon mig för en slyna som gillade att visa upp sig inför publik. Jag blev tvärförbannad. Det är sällan jag brusar upp men nu var jag riktig arg. Så säger man inte, speciellt inte till min ögonsten. Jag visade dock inte för Ida hur ilsken jag var utan strök henne ömt över håret. - Vad säger du. Du är inget misstag. Du är det bästa som hänt mig. Gå och hämta dina saker jag går ut i bilen och väntar. Jag ska tala med din mor när jag skjutsat er och hon ska få veta att hon lever. Man säger bara inte så till sin egen dotter. Angelica hjälper du henne? - Självklart, svarade hon och vände sig mot sin kompis och tog hennes hand, - Kom Ida. När jag återkom hem efter att släppt av flickorna utanför träningslokalen och lovat att hämta dom klockan nio åkte jag hem. Stina satt och pratade i telefon men avslutade samtalet snabbt när hon såg mig komma in i vardagsrummet. Jag hade funderat ut vad jag skulle säga men kom av mig när jag såg att hon hade gråtit. - Förlåt Patrik. Jag är så ledsen. Jag vet att jag har uppfört mig som en idiot. Jag menade inte vad jag sa till Ida. Det vet du säkert innerst inne. Ilskan rann av mig. Jag visste att hon också älskade Ida. - Men varför vräkte du ur dig allt det där. - Jag vet inte. Jag har nog fått lite silikon i hjärnan, svarade Stina. Det sista med en för henne oväntad självironi. - Kanske för att hon är så jävla söt. Kanske för att jag är avundsjuk på hur bra ni två trivs i varandra sällskap, att ni gör saker tillsammans och att jag inte kan komma in i er gemenskap. - Du har inte ens försökt. Vi har aldrig stängt dig ute. Det har du valt själv. - Jag vet. Men ni har något mer än en normal far-dotter relation som inte går att bryta. Jag tror att ni betyder mer för varandra än ni själva inser. Och om ni kommer på det vill inte jag vara med. - Jag fattar ingenting. Och nu då? - Jag har ringt till min chef. Jag flyttar med till Skåne på prov. Jag har redan packat ner lite kläder och åker imorgon. Firman behöver folk där nere nu för att administrera flytten och jag tror det är bäst för alla tre att vi kommer ifrån varandra och får tänka över allt i lugn och ro. - Ida då? - Kan inte hon få stanna hos dig? - Självklart, men är du säker? Frågade jag fast jag var säker på att det var rätt sak att göra. - Ja, jag är säker. Men det är en sak som jag vill be dig om. Kan inte du och Ida på hotell inatt. Jag vet inte om jag klarar av att se henne i ögonen utan att skämmas ihjäl. Jag vet att det är fegt men jag har skrivit ett brev till henne och försökt förklara och så ringer jag efter helgen när vi båda lugnat ner oss. - OK, vi kan bo i firmans övernattningslägenhet. Kan du packa ihop det du tror hon behöver? Kvart över nio kom Ida och Angelica ut genom porten till sporthallen. - Har du väntat länge, undrade Angelica. - Man kan aldrig vänta för länge på två små skönheter som ni, skojade jag. - Får Angelica följa med hem, frågade Ida - Inte ikväll gumman. Du och jag har något att prata om. Ni kan väl träffas imorgon? - Det är okey, för min del. Jag känner mig lite mörbultad, sa Angelica snabbt. - Om vad då? Undrade Ida. - Vi tar det sen. Hoppa in nu sladdertackor. Det var bara några km till hem till Angelica och hon försvann in genom sin port. Jag väntade med att åka därifrån tills jag sett att hon vinkade från sitt köksfönster. - Vart ska vi? Och vad var det du ville prata om?, Frågade Ida när hon märkte att jag inte körde vanliga vägen hem. - Vi ska en sväng till firmans lägenhet på stan. Jag måste kolla en sak, ljög jag. Stan är inte så stor så vi var snart där. - Kom häng med upp. Du har ju aldrig varit där, sa jag. Vi tog hissen upp till översta våningen. För att inte Ida skulle bli misstänksam lämnade jag väskan som Stina packat kvar i bagageutrymmet. - Vad mysigt det är…, inte, kommenterade Ida när jag släppte in henne i ettan med pentry och hon sett sig omkring. - Utsikten är fin i alla fall, sa jag och satte mig på ena sängen. - Kom sätt dig här. Ida satte sig bredvid mig och trevande började jag berätta om vad som hade hänt. Det finns inget lätt sätt att tala om för sitt barn att hennes mamma valt att flytta ifrån resten av familjen, jag hade gruvat mig hela kvällen. Ida tog dock det hela mycket bättre än jag trott. Visserligen började hon gråta, men hon blev inte hysterisk utan satte sig bara i mitt knä och höll hårt om mig och grät tyst mot min axel. Vi satt nog så i en timme innan tårarna tog slut. - Stackars dig, sa Ida och strök mig över kinden. - Det är inte synd om mig, svarade jag, - Du vet ju hur vi har haft det och jag har ju dig, min skatt. - Ja, och jag lämnar dig aldrig frivilligt sa min styvdotter. - Men varför är vi här? - Stina ville vara ifred, hon är så ledsen för att hon sårade dig. Hon älskar dig verkligen och ringer dig snart och så bad hon mig ge dig det här. Jag gav Ida brevet från Stina. - Så vi ska bo här inatt, sa Ida när hon läst igenom brevet ett par gånger. - Ja, jag har övernattningsgrejer i en väska i bilen. - Ok Hämta väskan och min träningsbag. Och när du ändå är ute, köp något att äta, bad eller snarare befallde Ida och la till. - Så fixar jag kaffe under tiden du är borta. Klockan hade hunnit bli bortåt elva, när jag en halvtimme senare, kom tillbaks fullastad med väskor och pizzakartonger. Ida satt i ena sängen med bena uppdragna under sig och sin mobil i handen. Hon såg lugnare ut nu än när jag gick. - Hon har åkt nu, med halvelva tåget, sa Ida. - Ringde du eller hon? - Hon, precis när jag skulle slå numret. - Kunde ni prata med varandra utan att bli osams? - Ja, och hon sa mycket vettigt som jag inte fattat förut. - Det ordnar sig nog till det bästa. - Hon fick mig att lova att ta hand om dig och ge dig vad du behöver, sa Ida kryptiskt - Ska vi åka hem, eller vill du stanna här? - Vi stannar. Vi satte oss sida vid sida i ena sängen och började äta upp pizzorna, de hade nästan hunnit kallna. - Vill du ha kaffe, undrade Ida, - det finns en termos i pentryt. - Jag hämtar den, erbjöd jag mig. Jag tog tomkartongerna och gick ut i pentryt och slängde dem i soppåsen. Plockade fram några engångsmuggar som jag tillsammans med termosen bar in i rummet. - Du glömde skedar och socker, retades Ida, - Jag går. Sätt på TV´n. Jag stoppade i sladden och tittade efter fjärrkontrollen, den låg på sängbordet. Det var "Våra värsta år". Ida och jag brukade ibland kalla Stina för Peggy, men just idag kändes skämtet lite malplacerat. Vi drack vårt kaffe. Jag tog några kuddar och satte mig tillrätta lutad mot väggen. Ida halvlåg på sidan mot min bröstkorg med mina armar runt omkring sig och vi tittade på rutan men såg inget, båda två var inne i sin egen värld. Jag såg på Ida att hon var trött, hennes ögonlock var slutna i allt längre intervaller. - Hu är det Ida, ska vi bädda och gå och lägga oss. - Mmmm. Jag reste mig upp och gick för att hämta sängkläder, Ida låg kvar. När jag ändå var på benen smet jag in på toaletten och tvättade mig och borstade tänderna. När jag återvände satt Ida upp i sängen och hade hunnit ta på sig sitt nattlinne. Hon tog sin necessär och tassade iväg för att göra sig i ordning för natten. En säng var bäddad och klar och jag skulle precis till att börja med den andra när Ida hindrade mig. - Jag vill sova hos dig inatt, Patrik. På din arm, som när jag var liten. Jag klädde av mig allt utom kalsongerna och kröp ner under täcket och Ida följde efter. - Håll om mig, bad Ida och tryckte sin rygg mot min bringa. Jag la ena armen över henne och hon tog tag i den med bägge händerna och flyttade den uppåt så att min arm trycktes mot undersidan av hennes bröst. De var mjuka och varma. - Jag älskar dig. - Jag älskar dig också gumman. Vi fixar det här du och jag. - Men jag älskar dig på riktigt, mumlade Ida nästan ohörbart. Efter dagens händelser trodde jag att det skulle vara svårt att sova. Men det var varmt och skönt under täcket och tryggt att höra Idas rytmiska andetag så det tog inte lång tid förrän jag slumrade till. Ida verkade dock ha svårare att komma till ro, hon väckte mig oavsiktligt genom att vrida och vända på sig. Nu låg hon på rygg och min hand hade råkat hamna rätt över hennes ena bröst. Jag kunde känna bröstvårtan trycka mot min handflata genom tyget i hennes nattlinne. Det kändes lite egendomligt, att ligga och ta sin styvdotter på brösten. Visserligen omedveten men ändå. Jag försökte, med små omärkliga rörelser för att inte störa Idas sömn, ta bort handen. Men när näven hade glidit ner en bit kände jag en liten hand ta tag om min armled och lyfta upp den igen. För att förhindra min hand flyttade sig igen la Ida sin hand över min och återigen hade jag hennes bröst under min kupade hand. Vad höll hon på med? Drömde hon eller...? Innan min sömndruckna hjärna han tänkta ut mitt nästa steg, började Ida försiktigt utnyttja min hand för att smeka sig själv på bröstet. Jag kände att hennes bröstvårta hårdnat. Hennes andhämtning var oregelbunden och ibland gnällde hon till. Hon måste drömma, undrar om vem då, tänkte jag lite svartsjukt och bestämde mig för att ligga helt still och avvakta. Efter ett tag trodde jag att jag kunde pusta ut för Ida släppte greppet om mig och lät handen glida ner mot hennes mage. Men jag hade hamnat ur askan i elden. Först hörde jag fraset från tyg, och genom ljudet och rörelser mot mitt ben, insåg jag att min styvdotter drog upp nattlinnet över höfterna. Så låg hon still en stund, fast inte riktigt stilla. Sakta och varlig flyttade mot benet närmast mig. Först mot mitt ben sedan upp över det. Där fick det ligga. Då fattade jag att hon var vaken. Hade hon sovit hade hon aldrig flyttats sig så metodiskt. Men vad höll hon på med. Vad det än var insåg jag att jag måste spela med och låtsas sova. Ida fortsatte gradvis med sin plan. Hon tag min arm igen och lyfte den sakta en bit längre neråt. I ett plötsligt anfall av skarpsynthet förstod jag att hon var på väg att lägga den på sitt kön. Omedvetet spände jag armen och drog åt mig den. Samtidigt rullade jag över på rygg. Ida stelnade omedelbart till och slutade nästan andas. Hon låg blickstilla i minst tjugo minuter innan hon var säker på att jag sov och vågade röra sig och gled ur sängen. Jag trodde att hon skulle på toa, hon var ju inte van att dricka kaffe så sent som hon gjorde ikväll, och att faran var över. Men jag underskattade hennes envishet. Hon gick ingenvart utan jag hörde att hon drog av sig nattlinnet helt och kröp sedan ner under täcket till mig, helt naken. Nu lade hon på sidan med ansikten vänt mot mig. Hon låg en bit ifrån men jag kände hennes mjuka bröst mot min kropp när hopp lutade sig mot mig och nuddade mina läppar med sina. - Oh Patrik, hörde jag henne viska. Hennes ena ben låg snart över mina ben igen och ånyo var hon på väg att placera min hand mellan sina lätt särade lår. Den här gången begrepp jag att jag inte kunde reagera som tidigare, då skulle hon fatta att jag var vaken. Jag fick helt enkelt låta henne hållas. Jag var heller inte längre säker på att jag ville hindra hennes planer. Men stadig hand placerade Ida min hand på sitt kön. Hon sa den så att handryggen pressades mot hennes svällda fuktiga blygdläppar och den blodfyllda klitorisen. Hon lät den vila där ett tag innan hon började göra samlagsrörelser mot handen. Det krävdes en enorm viljestyrka för att hålla still armen. Inte för att låta bli att dra bort handen, utan för att inte hjälpa till och pulla min uppenbarligen enormt kåta styvdotter. - Ohh, gnällde hon tyst omväxlande med små stönanden. Min passiva stimulering var inte nog för Ida. Hon letade sig in i mina kalsonger och kramade om min kuk med sin fria hand. Ida riktade in min redan halvsega lem mot gylfen och runkade den lite lätt. Kuken reste sig med raketfart och Ida såg till att den erigerade ut genom gylfen. Efter några drag längs stammen, för mig enorm sköna, drog hon ut sin hand ur mina underbyxor och återupptog sitt handarbete utanför. Hela tiden juckade hon mot min hand. Men det verkade inte vara nog för Ida, fortfarande var hon inte riktigt nöjd. Med en djup, lite frustrerad, suck slutade hon onanera. Rörelserna mot min hand och upp och ner runt min kuk avstannade. Det var nära att också jag suckade av besvikelse men lyckade hålla igen. Ida flyttade bort min hand från sitt skrev innan hon drog upp täcket så att våra underkroppar var otäckta. Hon hade ju redan ett av sina ben över mig och försiktig rullade hon upp över mig med hela underkroppen innan hon reste sig på huk. Snart stod hon grensle över mina lår och jag anande mer än kände hur hennes fitta närmade sig målet, min uppåtriktade ståkuk. Jag var medveten om att jag borde stoppa henne. Men samtidigt som att jag visste att det var moraliskt fel ville jag inte göra Ida illa eller förlägen och om sanningen ska fram ville jag själv vid det här laget tränga in i hennes innersta. Jag ville ta tag i hennes höfter och trycka ner henne och knulla henne tills vi skrek av lust och njutning. Jag behövde inte ta beslutet för Idas mobiltelefon ringde. Pantervigt slingrade sig Ida ner från mig, sträckte sig efter telefonen som låg på bordet och slog av den. Jag låtsades vakna, tände sänglampan och sa med grötigt röst. - Vem var det? - Jag vet inte. Släck lampan! Hon hade lagt sig på mage och gömde ansiktet i en kudde. Hennes rumpa var underbar. Jag tog en titt innan jag släckte belysningen. - Men varför är du naken? - Det var så varmt under täcket, svarade hon kort. Jag kunde inte låta bli att smeka henne över ländryggen. Ida rös till. - Vad gör du? Undrade hon, men sa inte åt mig att sluta. - Stina sa till mig att du och jag inte förstod hur mycket vi tyckte om varandra. Jag tror ja fattar nu, sa jag och fortsatte att smeka hennes baksida, nu på stjärten och ner över baksidorna av hennes lår - Så sa hon till mig också, men jag har alltid vetat. - Jag vet. Jag var vaken innan det ringde, sa jag. - NEJ, jag dör. Ska du skicka bort mig nu? Snyftade Ida och borrade gråtande ner huvudet djupare i kudden. Jag kysste henne mjukt i nacken - Jag ska aldrig skicka bort dig, aldrig du är min lilla flicka. Vad var det du bad om hjälp för nyss, jag hjälper dig gärna om jag kan och om du fortfarande vill. - Jag vill att du ligger med mig på riktigt. Jag vill att du gör mig till kvinna så att jag kan ta hand om dig på alla sätt som jag lovade mamma. Jag vill att du är den första som älskar med mig. För jag älskar dig så. Jag vet inte riktigt vad som hände när Ida tystnat. Plötsligt stod jag på knä i den mjuka sängen bakom Idas putande stjärt. Jag fattade ett stadigt tag runt hennes lår och min kuk sökte sig ner mellan Idas skinkor och lår mot det hägrande målet. Kuken nuddade för ett ögonblick klitoris innan den äntligen hittade vägen mellan blygdläpparna och gled in i Idas oknullade fitta. Och där skulle den stanna. Jag började jucka. Allting skedde som om jag var i trance. Hela min kropp njöt av beröringen med min styvdotters unga kropp. Idas rumpa böljade fram och tillbaka framför mina ögon och jag kunde även se hur min kuk åkte ut och in i den trånga musen. Det var en underbar syn. Hela min kropp var spänd till bristningsgränsen. Det kändes som om jag skulle explodera vilken sekund som helst. Jag knullade henne utan att tänka på konsekvenserna. Jag tog henne först mjukt och mycket långsamt. Min lem gled ut till spetsen och trängde sig sedan långsamt djupt in igen. Så tog jag henne hårdare, mina rörelser blev häftigare och mitt bäcken slog mot hennes mjuka stjärt. Jag drog ut kuken ur det trånga hålet och vände över henne på rygg. Jag fick en snabb glimt av två underbara bröst innan ett par starka armar och muskulösa ben drog ner mig över Idas kropp. Hon tog emot mig med benen högt upp i vädret och tog ett hårt om min stjärt och tryckte ner den mot sig och så var min lem inne i henne igen. Jag stötte mitt underliv allt vad jag orkade mot henne. Jag hörde främmande läten från min strupe och Idas röst långt, långt borta. Hon skrek rätt ut när hon nådde klimax. Hennes underliv drog ihop sig i kramper. Det kändes som om en bomb exploderat runt min kuk. Jag ville att det skulle ta slut aldrig. Men när jag kände hur Ida kom hårdnade min lem ännu mer. Även mina rörelser blev krampaktiga och så sprutade jag. Det kändes som varm lava rann ur min kropp genom kuken in i Idas fitta. Min kropp mjuknade och jag låg tungt över henne, småjuckande för att få ut de sista dropparna sperma. Vi låg kvar så. Fortfarande förenade när telefonen ringde. Automatiskt och utan att tänka efter sträckte Ida ut armen och greppade mobilen och svarade. - Ja det är Ida. - Hej Berit, ja han är här, ett ögonblick. Hon gav telefonen till mig. - Patrik, svarade jag. - Hej, det är Angelicas mamma. Förlåt att jag ringer mitt i natten men jag behöver hjälp och jag visste inte vem jag skulle ringa till. - Det är okey, Vad är det som har hänt? |