|
Snövit på jobbet |
|
| Författare: Snövit | |
| Inlagd: 13 nov kl. 10:16 | |
| Läst: 10800 ggr |
| Med tunga steg gick Snövit gatan fram till det stora kontorshuset mitt i stan. Tidningsredaktionen låg på 10:e våningen högst upp i huset. Det var med tunga steg hon hade gått den här vägen varje morgon de senaste månaderna, tankarna virvlade omkring i hennes huvud likt de gula oktoberlöven på marken. Hennes make hade varit outhärdlig med svartsjuka ögon hade han kontrollerat vart enda litet steg hon tog. Droppen hade varit när han sa att han ville snitta upp hennes kropp och bo inuti henne, hon rös när hon tänkte på honom. Det var så skönt att det var över nu. Hon var fri. Med ett pling öppnades hissdörrarna hon befann sig på 10:e våningen med utsikt över hela staden hon slogs alltid av den gudomliga utsikten. Det var ett stort och rymligt kontorslandskap som låg framför henne, ljudnivån i lokalen hade redan börjat stiga. Hon gick bort till sin plats och hängde av sig sin mörkblå kavaj. Pumpsen sparkade hon av sig under bordet. Hon hade mycket att göra idag hon låg efter med sin artikel om den Estniska smuggelspriten. Hon ryktes med i sitt skrivande och försvann in i arbetet, tills hennes hjärna skickade ut små signaler om kaffe. Kaffeautomaten låg på andra sidan rummet. Hon placerade sin egen medhavda kopp under den hett rykande kaffestrålen. Med blicken svepte hon över rummet tills hon såg Johan. Då tog hennes hjärta ett litet skutt. Min älskade Johan tänkte hon drömmande, han var omedveten om sin skönhet och sin bedövande inverkan på kvinnor. Han komm i mot henne placerade sin kopp under den heta kaffe strålen. -Hej Snövit, vad söt man får vara i dag då sa Johan och skrattade, den där kjolen passar dig. -Åh, man får tacka men den där gammla trasan det är väl ingenting märkvärdig sa Snövit och kännde pulsen stiga. Blodet hade redan satts i gungnig. De småpratde med varandra men de hade båda mycket att göra och skyndade strax tillbaka till sina platser. Klockan gick det blev allt glesare och glesare i kontorslandskapet, men hon såg att lampan i Johans rum forfarande lös. En magnetisk kraft drog henne mot hans rum. Knack,knack försiktigt tittade hon in i hans rum. -Jag stör väl inte? -Nej, nej inte alls sa Johan. Och log sitt gåtfulla leende. -Hur går det med artikeln om det svenska elithockylandslaget då? Hon gick fram till honom vid skrivbordet. Hon stod så nära honom nu att det endast var centimeter som skillde dem åt. Han andades in hennes svaga parfym och blev alldeles vimmelkantig. Hon ögnade snabbt igenom artikeln och sa sin åsikt om den.Sen sa hon -Du är fin Johan, jag gillar dig. Hon la sin lätta femenina hand på hans breda maskulina ryggtavla , lät handen glida ner längs gela ryggraden. En illning av lust rusade genom Johans kropp. Han la sin arm runt hennes midja och tryckte henne intill sig, hon snubblade till och föll ner i hans knä. Hon skrattade till förtjust. Hungrig som hon var lät hon sin tunga gå på upptäcksfärd utmed hans hals och öra hon knäppte sakta upp knapparna i hans ljusblåa skjorta. Med sina händer och fingra lekte hon sin sällsamma lek. Total hängivelse och njutning. Temperaturen hade stigit det var hett. Hon tyckte det var dags och öppnade försiktigt hans byxor och hittade det hon sökte med sin mun. Hon åt av den goda frukten det var så lustfyllt. Fyra månaders instängd längtan fick nu sitt utlopp hon kunnde inte få nog av den goda frukten den varma fruktsaften hamnade över hennes ansikte, ljumen och god hon lät sig väl smaka. Efteråt tog hon en vit klinexnäsduk och torkade av sitt ansikte, hon slätade till sin dräkt. Hon kysste Johan på munnen. -Hej då raring sa hon Och blinkade med sina stora blå ögon. -Nu måste Snövit gå och skriva klart sin artikel. och så gick hon. |